marlenaswebocka

 

 

 

 

 

Jag älskar dig för att du är du. Jag älskar dig för att du gör mig så lycklig som du alltid gör. Det är svårt att sätta det i ord, för att jag älskar dig för allt du är och allt du gör. Jag har önskat att det skulle vara vi för så länge och nu kan jag knappt förstå att vi är var vi är. Jag hoppas att vår framtid är skriven ihop, för jag kan inte tänka mig en fortsättning utan dig. 

 

 

 

3 hela år idag. 1095 dagar. Så många dagar har gått sen du lämnade mig och Veronica. Jag hade upplevt smärta förr, men dagen då jag såg ambulansen köra dig iväg ifrån vår lägenhet blev jag rädd. En 16 årig rädd tjej som inte hade en aning om hur hon skulle fortsätta utan den viktigaste personen i hennes liv. För vem försökte jag lura? Jag visste att det var vår sista tid ihop, den sista dagen att ta farväl. Och det gjorde ont, det gjorde så ont att jag aldrig trodde en mänsklig själ skulle kunna klara av. Och speciellt inte en 16 åring vars liv precis hade börjat. Det gör förjävla ont att du aldrig får se mig gifta mig och skaffa familj. Jag tror egwntligen inte att det är någon som förstår smärtan och hålet i hjärtat efter dig. Mitt liv är så annorlunda utan dig, allt har förändrats och du är så saknad. Men åt andra sidan är jag lycklig för att du slapp den fruktansvärda smärtan som du jämnt hade. Du räddade mig från allt det onda och gjorde mog till den människan som jag är idag. Du gav mig en möjlighet till att bygga upp ett självförtroende. Byggandet fick jag sköta på egen hand.  Jag älskar dig, vila nu i frid. ❤